Det har väl inte undgått någon att digitala vårdalternativ ökar på bred front i Sverige. Men vem är egentligen den typiske vårdpatienten och har alla samma möjligheter till digital vård? Det är ett dystert men välkänt fenomen att ojämlik hälsa är påtaglig på många håll i västvärlden. Ofta redan utsatta grupper riskerar att drabbas av olika hälsoproblem och förtida död. Nyttjande av digital vård verkar ha ökat från hösten 2019 till våren 2020, mitt under coronapandemins kanske mest alarmerande fas, i Västra Götaland. Digital vårdkonsumtion är associerat med kvinnor i större omfattning, yngre ålder, högre inkomst samt en något lägre självskattad hälsa. Kan det vara så att digital ojämlikhet leder till en ökad risk för ojämlik digital vård?